Så har liten slagit igen sina bruna ögon.. stackarn hon va sååå slut.. satt i soffan å sov nästan men vågade väll inte riktigt lägga sig ner pga av att hon va rädd för att kräkas..

Får väll se när nästa kaskad kommer.. Tycker så synd om na.. de e verkligen hemskt att se sina hjärtagryn sjuka.. å helst lilla hon som vart sjuk så mycket.. ingen mat bara vatten å oboy går ner, men det kommer ju lika fort upp igen förstås..

Detta suger.. som faen!!

Pratade nyss med LInnsan.. usch va jobbigt de va å sen försöka hålla gråten borta.. de va verkligen inte lätt.. rösten stockade sig i halsen hela tiden.. Detta önskar jag inte ens min värsta fiende.. det gör så himla ont i hjärtat att inte få träffa henne..

Det känns som om nån tar å sliter ut hjärtat å hoppar å sticker knivar i det..

Fan va jag önskar att saker å ting va annorlunda, att det fanns ett samarbete.. inte bara mothugg å försvårande.. det tär ordentligt på en att alltid va den "dumma" fastän de e han som bestämmer allt.. trött på följa hans visselpipa.. får nog ta tag i detta snarast möjligt.. men man ska ju ha kraft att gå vidare med..

Nä fan jag mår nog inte så j-a bra om man tänker efter.. det tar ordentligt.. mer än vad man kan tro.. men men still going strong.. det som inte dödar härdar.. visst?

Men frågan e ju hur mycket en människa klarar innan man går under?

Jag känner mig just nu helt tom.. tom på känslor.. tom på ord.. tom tom tom..

Orkar inte gråta mer, orkar inte med.. nått.. vill bara bli liten å vara hos mamma.. slippa allt.. bara vara..

Slippa ha denna ångest, denna känsla av att allt man gör blir bara fel, känslan av att inte vara tillräcklig, känslan av att vara en värdelös mamma.. det gör så jävla ont!!!

Nä fan detta inlägg vart lite annorlunda än vad jag trott..

Ta vara på era nära å kära.. kämpa slåss å ge aldrig upp.. de kommer inte jag att göra iaf..

Mina barn är verkligen mitt allt.. skulle göra vad som helst för dom.. utan dom så kan jag lova att jag inte skulle vart här idag..

ledsen å besviken nu... Igår va jag underbart glad å förväntansfull å nu e jag nära tårarna..

Min älsklings stumpa, min lilla Linn skulle ju ha kommit idag men näää den här j-a sjukdomstiden har slagit hårt på vår familj.. kl 3 inatt började Nadja kräkas å har fortsatt med det.. sängar, kläder, golv ALLT nerspytt..

å ingen Linn som kommer..

Blir så himla besviken å matt.. fan varför liksom?? Varför nu?? Kunde ju fått detta nästa helg istället.. nää fy fan säger jag bara.. Jag ville ju så gärna ha hit henne.. hon har ju inte ens fått se sitt nya rum.. fan.. skulle kunna göra vad som helst för att få krama å ha henne i mitt knä.. se på bolle å bara mysa.. men näää de går inte..

Helvetes j-a skit sjuka!!!

Hatar detta, hatar att måsta ringa å säga vet du gumman, du kan inte komma för att Nadja e sjuk igen.. Hatar att höra hennes besvikna lilla röst.. hatar att vara ifrån henne.... Nä nu rinner tårarna här så jag kan inte skriva mer...

Jag älskar dig hjärtat.. Alltid!!!

FAN!!!!

Ha ha jag har ett sånt roligt minne från en mjukpepparkaka.. el roligt å roligt de e ett minne iaf =)

Hade en kille way back in time. då jag bodde i vännäs.. vi åkte alltid runt på hans vespa å en gång for vi te överboda, tror jag de hette å vi va så hungriga så vi åkte in på affärn där å köpte varsin mjuk pepparkaka å tryckte i oss.. Liksom ingen kniv el nått bara tugga i oss dom.. ja herregud.. vilka minnen man har från den tiden.. jisses att man våga allt.. hahaha ja lite wild and crazy e man nog..

Lillan ligger å sover å jag hade tänkt hoppa in i duschen.. ska jobba ikväll =) Så härligt att äntligen få lite mer jobb.. tråkigt att bara gå hemma å dra..

Men innan duschen så ska jag dricka klart mitt kaffe å trycka i mig lite mer pepparkaka.. de e ju så himla gott..

Skriver kanske ikväll, beror på hur slut jag e förstås..

Kram på er alla!